|
Rapport ifrån Enduroslingan.
Det hela började med att jag och team chefen var ute och julhandlade på lördagen innan julafton.
Vi satt och pratade och då undrade Fredrik vad jag skulle göra på annandagen, inget vad jag vet svarade jag. Han skulle ut och titta på det traditions enliga enduro racet på Kortedalas slinga.
Fan…..titta på…..nä! Om man själv skulle prova att köra ett varv eller två istället. Sagt och gjort, ringde min bror Peter och frågade om jag fick låna hans enduro hoj, en KTM 400 - 06:a.
Visst sa han, det var inga problem!
När han precis hade sagt det kom tankarna igång, har inte kört i skogen på endurohoj på över ett år, hur skulle det gå?
Peter kom ner till banan med hojen runt 10-tiden, jag var ombytt å klar då. Fick starta som nummer 8, det gick ganska okej att puttra runt i vatten pölarna och över stenarna, efter 10 minuter började det att bli jobbigt i armarna.
Då hände den första fadäsen, cykeln gick rakt ner i ett dyng hål, där satt fanskapet fast! Kunde inte se varken bak eller framhjulet.
När jag hade stått där å slitit i cykeln ett tag var jag tvungen att ta å pusta ut å samla krafter.
Fick lyft upp bakhjulet å därefter framhjulet, FAN! vad gott…… nu bar av igen! Kom in... i ett för mig, härligt tempo, inga problem det här tänkte jag efter ungefär 10 min, å då…… schhhhlupp…….. då satt den jä_la cykeln fast igen!
Men jag hade ju lärt mig innan hur jag skulle göra, lyfta bak å sen fram, ingen idé att försöka med att bara stå å försöka gasa sig ur. Det funkade!
Efter ett litet tag till var dags för nästa drabbning mellan mig å cykeln, skulle upp för ett berg med en massa stenar å skit, då fick vi stopp å där satt vi, IGEN! Krafterna började att tryta ganska ordentligt kan jag säga, tillråga på allt fungerade inte handbromsen. Ganska jobbigt att försöka HASA ner cykeln för berget å alla stenar utan att använda handbromsen, men det gick till slut.
När jag närmade mig slutet av bana var det dags IGEN, gjorde ett felaktigt spårval å då……. Schhhhlupp, då var det dags igen…… vi satt fast!! Naturligtvis står alla vid den platsen å tittar, men det får man bjuda på *ler*.
Mina armar var som spagetti å kändes två meter långa.
Jag var helt slut efter allt jä__la bärande å slitande på cykel, fick hjälp av några att få upp cykeln samt lite vatten att dricka”Tack”.
Efter den sista ”fast” körningen var det inte långt till start å mål.
När jag väl kom in stod Fredrik vid målet och tog emot mig, jag mådde skit, det vattnet som jag fick innan ville inte stanna kvar i magen, så det var av med hjälmen å sen låg frukosten på gruset.
Jag har aldrig varit så här slutkörd, aldrig burit så här mycket cykel, aldrig mått så dåligt efter, den trösten jag fick var att jag kom inte sist i alla fall. *ler*.
Så nu ligger vi tankarna att skaffa en enduro cykel för att ha som vinter träning. *ler*
Tackar till alla som gjorde det möjligt!
Vi syns där nästa år igen …… hehehehe
/Brazze
_________________
4:a i Nordiska Mästerskapen !!!!
11:a i Svenska Mästerskapen !!!!
|
Logga in
FAQ
Sök
Å andra sidan hade du säkert insett det redan innan körningen, men vill man ta sig i mål så får man lida...
