Hejsan!
Här kommer ett litet reportage från årets festival i Åmål.
Åkte upp med AF den 8/7 ca. kl. 13.00 och resvädret kunde man verkligen inte klaga på. Tältölen slank ned och vips så stod det ett grön tält med fjong, om man så säger....
Vi hade tänkt oss att ta en bit mat och något att dricka på ett ställe som heter Hamn Compagniet, så dit styrde vi kosan. Det var ganska lugnt där när vi kom och vi beställde var sin "Bluesbiff" med stor stöl till.
Det visade sig att för 140:- sek så fick man skinkschnitzel som kallades för just biff, men den slank ned tillsammans med ytterligare öl.
Flaskölen tog dom rundligen betalt för, 45:- spass
Sedan fastnade vi vid baren och deras Irich Coffe var hemskt god, gjord med en whisky som heter Miller(irlänsk), och kostade 75:- spänn.
Totalt brände jag 900:- riksdaler denna kväll
Sedan började musiken kl 20.00 och då blev det packat kan jag lova.
Mellan kl.20.00 och 01.00 spelade 3 st band varav det sista med "Lil' Jimmy Reed & the Blue Delivery" som hade ett verkligt skönt gung.
Jag lyckades med konststycket att snubbla i en trappa som gick ned från baren med två flasköl (45:- x 2) och stukade vänster ankel, slog i vänster knä(blått), höger underben och höger axel
Spillde ut en del öl
men räddade flaskorna från att spricka
Studsade upp utan att känna någon av dessa blesyrer och levererade mina varor. Men när vi skulle gå där ifrån så funkade inte min fot så bra och innan jag kom på orsaken så var jag störtförvånad
Linkade tillbaka till tältet, inmundigade lite räkost på runda knäckeskivor som Anders hade tagit med sig och somnade som en stock. Nästa morron så började det att regna och regna och regna och.............................
Räknade då även in alla mina skador så det känndes toppen måste jag säga. Vi fick i oss lite frukost nere på Kamratgården (Blues Camp) och lyssnade sedan på alla droppar som föll tills Britt-Inger dök upp i sin bil.
Hon hade två väninnor som skulla dela tält tillsammans och det visade sig att dom skulle ligga i samma sort som mitt tält ni vet
Starkt måste jag säga, men dom kom i bil så att allt gepäck behövde inte läggas i tältet.
Vi tog en promenad till staden och käkade lite och tittade på alla droppar..............
En liten tur till tältet för en liten gemensam lur inför Fredagskvällen på Blues Teminalen hanns med till dropparnas smattrande mot Anders tältduk.
Kl.17.30 öppnade dom portarna och i år har dom satt ett tak över den delen som tidigare var öppen, så vädrets makter var nu helt utestängda
Där inne kan man klara sig länge för där finns mat och dryck för alla smaker. Bänkar och bord och en läktare för trötta ben och stukade vrister
Dom har försäljning av skivor,smycken och souvenirer och utmärkta möjligheter att tömma ut det man har hällt och stoppat i sig
Kvällens artister startade lugnt för att kl. 21.00 börja med det riktiga gunget med Little George (with no balls) och för att inte tala om James Hunter och Big Joe Louis. Kl. 23.00 intog en verklig virtuos, Otis Grand från USA som har utnämnts som bästa blues gitarrist i UK i 7 år. Helt otroligt gott gung må jag säga
En som inte började lungt var Anders, för medan jag satt och pillade med min karrebit så hann han slänga i sig en Jugoslavisk och en Grekisk korvrätt med en massa såser och bröd och godis. Sedan funderade han på en hamburgare också
En stund senare stoppade han i sig 2 halvmeter stänger med lakrits
För detta fick han plikta nästa morron vid frukosten för när vi vaknade och skulle dit så såg han inte så pigg ut och sa att det eldade i halsen.
Jag trugade på honom en Novalucol Novum och det lindrade lite.
Men när vi skulle ta trappan upp till frukosten började han hosta och försvann bakom husknuten. Jag följde efter för att se om han behövde hjälp och där låg nu föregående kvälls förtäring och det såg ut att vara kål och lökringar det mesta.
Efter detta så återhämtade sig Anders snart och kunde få i sig lite mat i ett något mera männskligt tempo. Men kommer han att lära sig att tugga tror ni
: Vi får se :wink:
Det fortsatte att regna och nu även blåsa utav helvete men vi tog det med ro och det gällde nog också alla andra. För alla verkade ha ett leende nära tillhands och man hörde aldrig något svärande över vädret.
Folk kan tänka sig att ligga i det mest rudimentära vad gäller tältstandard och vi kunde bara förundras över våra artfränder.
Lördagen började som alla andra dagar med ett lätt regn men det var inget att bry sig om numera utan var helt i sin ordning. Vi laddade upp oss inför finalkvällen, som verkade lovade vad gällde artister och detta visade sig stämma bra.
Vi började med Jacob & the Jackals, en liten lur, en grilltallrik och sedan var det John Weston & Carla Robinson. Över till Lil' Jimmy Reed & the Blue Delivery med den hesa rösten och gunget, lite käk och några öl och nu dags för KO-Greg & Blue Weather
: .
Jackie Payne/Steve Edmonson med dom härlig röda kostymerna och gott gung. Mera öl och nu Big Jack Johnson/Keith Dunn där Jack också kallas "The Oilman". Hans rötter sitter stadigt i Delta-blusens tradition, dock på ett modernt sätt, råare, hesare och med sin speciella knastertorra slide gjorde han stort intryck.
Därefter blev Anders och jag ensamma, då Britt-Inger och hennes kompisar tyckte sig nöjda med kvällen. Vi tänkte ge det sista bandet en chans då programbladet antydde att det kunde vara något att spilla lite tid på. Vi laddade om med öl och pop-corn och lyssnade på Roffe Wikström & Blue Hammer+ i bakgrunden.
Så kl. 01.00 stegade Rich Harper Blues Band ut på scenen med Rich på sin första turne' i Sverige denna sommar. Tydligen en erkänt god crowdpleaser på clubs i USA. En hårdsvängande trio med mycket löda i gitarren. Han kommer från LA och är gitarrist och sångare med Johnny Winter-stuk(mycket mycket långt hår)
Han använder både fender & resonator-gitarrer och har i över 30 år stått på scen och med sitt band är han ständigt på turne' i USA, Europa och Australien. Bassist är Frank Scarpelli och på trummor Bob Arkwright.
Timmen fram till 02.00 gick mycket fort för han var verkligen helt outstanding vad gäller gitarrspelet och musiken. Anders stod som en fågelholk och kunde inte fatta vilka ljud man kunde få ur en gitarr
Han gjorde bland annat en grym tolkning av Hendrix och hade en rockig
nerv i låtarna och hans blues gick inte av för hackor
Kort sagt en helt vansinnigt härlig avslutning på våran helg i Åmål
Anders och jag avslutade med en härlig nattakorv, model kryddig, på utsidan från en vagn som kom från Göteborg enligt killen
Vi delade på en sista öl vid tältet och nu var det faktiskt uppehåll ute.
Nästa dag var det också uppehåll till att börja med men sedan kom det ett gäng riktiga skurar, så vi kom inte iväg förrän ca.18.30. Gräsmattan där vi låg uppvisade tydliga tecken på att kunna kallas träsk efter den sista skuren.
Ja, detta var våran 5:e visit i Åmål och vi ser fram emot den 6:e 2005.
Häng gärna med då för det funkar oavsett väder, det vet vi nu
Hjärtliga Hälsningar
"GUBBSEN"
______________________________________________
Logga in
FAQ
Sök
